The Oxford Murders

2008. Kriminalfilm i matematikermiljö. De la Iglesia-film som känns lite nedtonad jämfört med hans övriga. Jag gillar John Hurt så det blir trea.

Hierro

2009. Psykologisk thriller kanske man brukar kalla det. En kvinna förlorar sin son på en färja på väg till ön Hierro. Senare kallas hon dit för att identifiera en död pojke man hittat. Det är inte han och hon börjar misstänka att han fortfarande lever.

Mycket snyggt filmad/bearbetad. Bra stämning byggs upp mellan dröm och verklighet. Man blir inte sugen på att åka till ön på semester precis.

Tyvärr tycker jag inte manuset håller genom hela historien. Filmmusiken är, så att säga, demasiado.

Fuon

2004. The Crying Wind. En pojke kommer med sin mamma till den ön där mormor bor. På en strand finns en skalle efter en kamikazepilot. När det blåser på den låter det. En äldre kvinna kommer också till ön. Hennes ungdomskärlek var nog piloten.
Saltön på japanska skulle jag kunna påstå om jag hade sett Saltön.
Fin film. Känns lite videofilmad. Nästan fyra.

Get Him to the Greek

2010. En skivbolagskille ska hämta en gammal avdankad rockstjärna i England och föra honom till en spelning i LA. Det blir inte så lätt. Rolig film, rolig musik.

In the Loop

2009. Pratig politisk komedi. Småkul.

IronMan 2

2010. Jängubben är tillbaka och är ganska stöddig. Så kommer det en järngubbe till. En rysk. Fast man ser att det är han från Rumble Fish. Scarlett Johanssen är nån sorts batwoman. Den är ok, men fighterna är lite för långa så det blir trist.

Toy Story 3

2010. Riktig fängelserymningsfilm! Bra.

In Search of the Castaways

1962. Det börjar lovande med en flaskpost. Men några öde öar blir det inte. Barnen Grant letar efter sin far och allehanda fantastiska äventyr blir det. Måris Sjevaljer brister ut i sång både här och där. Sen stöter de på Bill Gay som leder dem till gubben å så är det slut. Ganska härligt kulissigt men ingen riktig höjdare.

The castaway cowboy

1974. Egentligen inte en öde-ö-film, men inledningsvis spolas en man upp på en strand. En cowboy med blåsvart skäggbotten har hamnar på nån av Sandwichöarna, typ Hawaii.

I mitten på sjuttiotalet kan man tro att det var ganska politiskt medvetet även i USA. Men denna disneyproduktion är fett rasistisk. Alla infödingar är som sorglösa barn och behöver uppfostras av kofösarn.

Som av en händelse finns det ganska gott om kossor att fösa dessutom.

Piñata Survival island

2010. aka Demon island. Collegeungar åker till en ö för att ha skattjakt och partajja. Där stöter de på en i alla avseenden förbannad piñata. En efter en blir lemlästad.
Då det antagligen är enklast att filma i dagsljus valde filmakarna det. Allt i samma skogsdunge. Det blir inte så läskigt. Hon från mynameisearl är med.

Piranha

2010. Sexplotation/gore. Inte tillräckligt läskig för att vara skräck, inte tillräckligt rolig för att vara komedi. Men har man råkat se nåt spring break-klipp på E-kanalen, så kan man här äntligen fröjdas över ett se ungarna bli uppätna.

Taking Woodstock

2010. Kille som ser ut som en juvernil Thåström har ett konserttillstånd och bjuder in Woodstockfestivalen. Stämningsfullt om uppbrott från småstaden, lite som American Graffiti. Ang Lee har jättefina färger och bygger upp filmen exemplariskt.

Travolti da un insolito destino nell'azzurro mare d'agosto

1974. Swept away. Originalet till denna. Underdrift: något bättre. Den här är en politisk satir med tidstypisk marxistisk retorik. En komedi om proletariatets diktatur.

Miss Castaway and the island girls

2004. Ganska dålig. Hittade den på listan över världens sämsta filmer. Skönhetsmisser och flygare hamnar på ö med förhistorisk gris, Noaks ark och apornasplanetapor.

Parodierar saker från andra filmer likt andra parodifilmer (nakna pistolen mfl.) men här på mycket liten budget. Har aldrig sett så mycket croma-key i en film. Samtidigt som den parodierar är den också en explotationfilm. Och som sagts tidigare, behöver sånna ofta ligga till sig ett trettiotal år innan de får nån sorts charm.

Men jag ska erkänna — hade jag haft hög feber hade jag nog skrattat åt en hel del av skämten.

Kimssi pyoryugi

2009. Castaway on the moon. En man hoppar från en bro för att ta sig av daga men flyter iland på en ö mitt i floden under en motorvägsbro.
Här startar en udda robinsontillvaro med storstaden i fonden.
En kvinna med torgskräck följer mannens äventyr med det teleobjektiv hon annars använder för att fotografera månen med.
En sorts kommunikation uppstår mellan dem.

Koreanskt genreöverskridande med fint foto. Bästa ö-rullen hittills.

Buried

2010. Kunde varit riktigt spännande om inte regissören valt att sänka trovärdigheten till noll redan under första fem minuterna då killen i lådan rimligtvis förbränner allt syre med en zippo för att sedan andas på helt obehindrat genom resten av filmen samt elda diverse brasor.
Så utan tändarn hade den varit riktigt bra.
Snygga förtexter.

Transiberian

2008. Ett ganska kristet par tar tåget hem från mission i Kina. De får dela kupé med en spansk tågluffare och ett emo. Luffarn har massa ryska dockor i väskan. Sen blir det ganska rejält spännande och mystiskt. På slutet när säcken ska knytas försvinner lite av mystiken. Elaka ryssar skär i benet på emot som vore det en limpa och det blir en del action. På det hela taget riktigt hygglig film.

Castaway

1986. Bygger på bestsellern med samma namn — Strandsatta.
Karl annonserar efter "fru", att bo med på öde ö, i tidningen. En kvinna svarar. De åker dit. Inledningsvis lever de separata liv. Sen försöker de samarbeta. Sen får de ont i fötterna. Sen blir de sjuka. Sen blir de undernärda. Sen får de hjälp. Sen lever de nästan vanligt förortsliv. Sen åker hon hem och han stannar kvar och jobbar i verkstad.
Ok, men dålig ljudmix.