1972. Conqistadoren Agirre gör myteri på en sydamerikaexpedition. Han tror han ska göra stordåd som Cortez och hitta ett nytt Mexico, eller i det här fallet El Dorado. Och som vanligt - högmod går före fall. Till slut är han ensam, förutom ett gäng herr Nilssons, kvar på flotten.
När jag såg den som barn tyckte jag den var kanon. Särskilt när huvet flyger av och fortsätter räkna. Nu har väl tidens tand gnagt lite, och berättarspråket blivit lite gammaldags. Men som filmhistoria, visst. Det känns lite konstigt när spanjorerna talar tyska... nu när till och med utlänningar i hollywoodfilmer börjat få tala sina respektive tungomål.
Men den är fortfarande ganska bra och Kinski rackarns cool, även om han samtidigt kanske är filmhistoriens störste posör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar