The devil and Daniel Johnston

2005. Sjukt bra dokumentär om hyperproduktive musikern Daniel Johnston. Det har ingen betydelse om man vet vem han är eller gillar det han gjort. Förstummad.
Om hur en en person och hans omgivning påverkas av mentalsjukdom.

Les parapluies de Cherbourg

1964. Paraplyerna i […]. Ha ha. Den här har det ju refererats till i tid och otid i film och litteratur. Bland annat har man ju hört om den vackra öppningsscenen (!). Ok, det var väl trevligt med paraplyerna ovanifrån. Men vad taffligt det var gjort. Och det som skulle föreställa regn ser mest ut som nån sprutar med vattenslang utan munstycke.
Nåväl, det jag helt missat var att det var en musikal. Ingen vanlig musikal heller – de slutade ju aldrig sjunga. En sångfilm. Jag vet inte om det var den första i sitt slag men upphovet till nån genre blev det ju inte av förklarlig anledning.
Ska erkänna att jag snabbspolade mig igenom den. Men lite kul, som bisarr trivialitet kanske, om man tittar på utvalda klipp.
Filmens drama – som en enklare veckotidningnovell från samma tid.
2 plus istf 1 pga att det ändå kändes ganska originellt.

Rise of the Planet of the Apes

2011. Även om det var en stor grej att se Apornas planet på 16 mm på fritidsgården en gång i tiden, så är egentligen alla ap-filmerna ganska kassa.
Därför var den här en positiv överraskning. Riktigt kul om varför aporna en gång blev intelligenta. På slutet går utvecklingen kanske lite väl fort. Men annars bra.

Pirates of the Caribbean: On Stranger Tides

2011. Nu är väl den här filmidén mjölkad till sista droppen? Inte särskilt spännande. De ska ha en tår från en sjöjungfru och nåt mer för att komma åt nåt, kanske var det evigt liv. Ja, sen är det nån som offrar nåt ädelt ... så tar det slut. Sen är det glömt.

Hot rod 2007

2007. Komedi som bygger på skämtet: alla beter sig som om de vore barn fast de är vuxna. Nu minns jag knappt filmen. Men den handlar om en kille med stuntmanambitioner som ska samla ihop pengar för att rädda sin sjuke styvfars liv för att därefter kunna ge honom på nöten.
Det var mycket sjuttiotalsretro, men osäkert om filmen utspelade sig på den tiden.

Horrible bosses

2011. Komedi à la Främlingar på tåg. Tre personer har problem med sina chefer och bestämmer sig för att döda varandras. Det som gör att det kanske inte är lika lysande idé som i nämnda film är att de här killarna är kompisar och lätt kan kopplas till varandra.
Filmen var lite rolig underhållning för stunden.